meta metro man
men det senaste har jag tänkt på en formulering, ett ord jag försöker undvika, man, som i man borde, som man gör ej som i man och kvinna. av anledningen att lägga ett genusperspektiv på ordet? möjligt eller för att det fungerar jagstärkande att använda andra ord, att uttrycka sig annorlunda, det ger en starkare känsla för vad det är, vad som utförs, tänks och av vem, inte lika lättvindligt.
nog med meta.
ändrar mig, mer meta, blogg.se uppdaterar, flyttar något. skyll inte på mig, skyll på blogg.se, typ, dra inte in mig i vårt förhållande.
defintivt nog med meta.
jag tycker inte om meta.
Not much of a gambler (utmaning).
Har blivit utmanad av Helena. Om det är just ordet utmaning som gör att jag faktiskt antar den vet jag inte men det är nog inte helt otrolig och just då för att utmana mig för att jag aldrig antar utmaningar av något slag.
Det går ut på att man ska ange sex egendomliga/underliga saker om sig själv.
De flesta jag umgås med tycker att jag är lite märklig sådär på ett charmigt vis (men vem fan vet...) och att jag inte är som andra barn och ja vet inte allt, men när man skall skriva små egendomligheter om sig själv känner jag mig ytterst normal men.
1. Jag har ett hårpännet som gör att jag blir fullständigt banans om jag tappar bort det, verkligen knäpp. Som i river ut alla hyllor och galgar i mina sju garderober, vänder upp och ner på allt, samma med lådor ö v e r a l l t, även i till exempel köket samt ringer alla jag besökt sen jag sist såg det. Till saken hör jag använder inte ens det hårspännet, men det skall finnas där.
2. Jag är typiskt skyttegravsreligös, inte döpt, inte konfirmerad, ingenting sådant, men är jag extremt orolig för något visst fan ber jag tyst i huvudet i stil med snälla snälla snälla snälla låt inget hemskt hända, och så avslutar jag de tankarna med pusspusspuss (?) vet inte ens till vem de tankarna är ägnade. Men uppenbarligen till någon annan för hade jag kunnat lösa det själv hade jag ju gjort det.
3. Jag kan inte äta rester av tillagad mat som varit i kylen eller frysen om så bara för någon timme, har blivit lite bättre med åren, förut var det helt otänkbart, nu kan jag om jag måste, äta vissa rätter. Däremot har jag inga problem med att använda mjölk som gått ut för ett par dagar sedan i kaffet.
4. Något jag har skrivit på nätet har blivit uppläst i radion. Fick en smärre chock när jag i godan ro lyssnade på P3 på jobbet och fick höra mina egna ord läsas av någon annan.
5. Jag kan fortfarande få för mig att jag måste titta under sängen efter något hemskt och verkligen skrämma upp mig själv innan trots att något hemskt orimligtvis kan finnas där annat än damm och någon tidning.
6. Jag har fått en hel Englandsbåt att dansa. Dansgolvet var tomt, jag dansar ibland men absolut hellre än bra och nästan alltid berusad. Detta var tidigt på kvällen på en arangerad partykryssning med en kommersiell radiokanal och någon hade önskat en låt till mig och vad den personen hade sagt för att det skulle bli sån hets över att jag skulle dansa vet jag inte men det blev det. Så jag som hatar uppmärksamhet fick dansa själv på ett tomt dansgolv inför en full nattklubb, som tur var kom räddningen av min vän ganska snabbt och sen dansade hela nattklubbsdäcket, men det var hemskt, hemskt. Jag kan än idag inte förstå att jag faktiskt gjorde det. Tillfällig sinnesförvirring. Hemskt.
Det var nog första och enda utmaningen/listan jag kommer skriva/anta...
Struntar i att skicka vidare, inte min grej, men känner du dig manad eller utmanad, varsågod!